Vad hände på föräldramötet?

Vi som är lärare för årskurserna 1-3 hade ett gemensamt möte med alla föräldrar denna gång. Syftet vad att  visa hur vi tänker jobba med  läsförståelse i klasserna.

Här kommer en kort sammanfattning av vad vi presenterade:

Vad är läsning:
-avkodning (sambandet mellan ljud och bokstav. En snabb avkodare läser med flyt)
- läsförståelse
- motivation


Det har visat sig att Sverige har låga resultat i internationella undersökningar när det gäller läsförståelse. " En läsande klass" är ett projekt som drivs av läraren och barnboksförfattaren Martin Widmark. 
Syftet med projektet är att öka elevers läsförståelse

Forskning visar på olika strategier som en god läsare använder sig av. Dessa strategier är följande:

-  Att förutspå vad som kommer att hända i texten.
- Att ställa frågor på texten.
- Att utreda oklarheter i texten.
- Att måla inre bilder från texten.
- Att sammanfatta  handlingen i texten.


För att kunna träna på dessa strategier i praktiken tar vi hjälp av våra "läsfixare" som ni kan läsa mer om här nedan. Under höstterminen kommer "läsfixarna" att introduceras för barnen. Genom högläsning och samtal kring texter lär vi oss strategierna. Så småningom kommer även eleverna själva att använda sig av strategierna i sin egen läsning.

Om ni är intresserade och nyfikna på att veta mer om "En läsande klass" så kommer länken här:

http://www.enlasandeklass.se

	Spågumman Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen.Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutsäga vad texten kommer att säga.
	Konstnären Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.
	Detektiven Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren: Läser om ordet. Läser om meningen. Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang. Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan. Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord. Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb) Användersina förkunskaper i ämnet. Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda.
	Reportern Reportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar.  Reportern används under och efter läsningen.
	Cowboyen Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter.